Mer än tre gånger mer material än på 1970-talet.

Johanna Flood

Vi använder mer än tre gånger mer material nu än när jag föddes för snart 45 år sedan. Det är jättebra för ekonomin enligt våra ekonomiska tillväxtmodeller, men inte  för naturen.

Material är för billiga och de flesta används en gång innan de slängs. Dessutom beskattar många system i vår del av världen arbete mer än material. Det är en av anledningarna till att det ofta är dyrare att reparera än att köpa nytt.

- När Gustav den 3:e dog hade han lagade strumpor. Det var billigt med arbetskraft och dyrt med material då. Nu är det tvärt om. Nu är allting väldigt, väldigt billigt och allt är logistiskt effektivt. Vi har outsourcat produktion till länder där arbetskraften är billig medan reparationer i Sverige är väldigt dyra. Därför sorterar man ofta osålda kläder i Östeuropa eller Indien och skickar tillbaka dem hit. Det är lönsamt, säger Carl Dalhammar, professor på Lunds universitet som bland annat jobbat med konsumtion.

Mellan år 2000 och 2022 ökade vi textilanvändningen med 40% i Sverige, enligt Naturvårdsverket.

- När det gäller kläder ser vi en helt vansinnig utveckling av konsumentbeteenden. Många plagg i vår garderob är aldrig använda, andra är använda en gång och dessutom slängs mycket som inte ens har sålts, säger Carl Dalhammar.

Vi använder klädesplagg i snitt sju gånger innan vi slänger dem. Vi skickar iväg 72 000 ton kläder som sopor varje år, eller runt 7,5 kilo per person enligt Naturvårdsverket

- Vi slänger kläder som inte används och människor i andra länder har inte sjukvård, säger Carl Dalhammar.

Men Naturvårdsverkets senaste siffror från 2023, visar att det har hänt något. Inflationen, höga räntor och kanske smartare konsumenter gjorde att textilkonsumtionen sjönk med 25% eller nästan fyra kilo, från 15,2 kilo 2022 till 11, 4 kilo 2023. Kanske håller trenden i sig. Kanske vänder den som efter pandemin.

Mellan 2013 och 2021 ökade försäljningen av elprylar med mer än 85% inom EU.

Svenskarna älskar också inredning. Mer och mer för varje år, om man tittar på hur vi spenderar våra pengar. Mellan 2006 och 2016 ökade pengarna vi la på inredning med 44%, enligt forskningsorganisationen Mistra. Hemmet gick från en privat plats till ett offentligt och identitetsskapande rum och instagramkontona med vackra hem, heminrednings-tidningarna, inredningsprogrammen och heminredningsbloggarna exploderade.

Elektronik är också något vi köper betydligt mer av nu. Mellan 2013 och 2021 ökade försäljningen av elprylar med mer än 85% inom EU.

Resursutvinningen beräknas öka med ytterligare 60% mellan 2020 och 2060. Det innebär att vi kommer ha ökat taken på resursanvändning med 4,5 gånger på 90 år mellan 1970 och 2060.

Jag funderar inte så mycket på det, utan på om det skulle vara mysigt med ett spa i källaren i gamla pannrummet och om mässingskranar fortfarande är inne

Fossila bränslen världens drivkraft.

Johanna Flood

Alla prylar vi köper, alla material i vårt hem, är till väldigt stor del skapade av fossila bränslen som energikälla. Fossila bränslen är kol, diesel, bensin, olja och gas som ger växthusgaser och andra föroreningar. Fossila bränslen stod fortfarande för över 80% av energin år 2022.

Utan fossila bränslen skulle mänskligheten inte ha kunnat växa som den gjort. Utan fossila bränslen skulle vi inte ha mat och material som i dag. Vi som gillar utveckling har fossila bränslen att tacka för mycket. Andra på andra platser får mest se baksidan av dem.

Runt 50% av alla fossila bränslen som någonsin konsumerats, har bränts sedan 1990-talet. 

Under de senaste 200 åren har vår användning av fossila bränslen ökat 1300 gånger. Vi kanske tror att utsläppen har varit konstanta, och att vi alltid har släppt ut ungefär lika mycket avgaser. Jag tänkte att det kanske var värre på 1950-talet när hela Storbritannien var svart av kolrök. Men nej.

Runt 50% av alla fossila bränslen som någonsin konsumerats, har bränts sedan 1990-talet. Det betyder att hälften av de historiska utsläppen av koldioxid har skett efter att MC Hammer släppte Can’t touch this.

När vi eldar fossila bränslen bildas lite förenklat energi, avgaser och CO2. Energin använder vi för att värma saker, få saker att röra sig eller producera material. Avgaserna släpps ut där bränslena bränns och gör luften full av partiklar som skadar våra lungor, våra hjärtan och våra blodkärl. Koldioxiden tar sig uppåt och lägger sig som ett täcke över jorden och gör den varmare, som i ett växthus.

 Sedan år 2000 har andelen förnybar energi ökat med 80% av den totala energimängden. 

Materialproduktion är en stor anledning till att växthusgaserna ökar. Nästan 60% av klimatförändringarna beror på materialen i prylarna vi köper, i vägarna vi kör på och i infrastrukturen vi använder, enligt FN:s resurspanel.

Vi har aldrig haft så mycket förnybar energi som nu. Sedan år 2000 har andelen förnybar energi ökat med 80% av den totala energimängden, enligt IEA. Paradoxalt nog har vi heller aldrig släppt ut så mycket CO2 som nu, eftersom energianvändningen samtidigt ökar.

Ironiskt nog har världen heller aldrig haft fler företag som säger att de ska nå netto-noll och minska sina utsläpp av CO2 till nästan ingenting.

Vi har en jord som de tio senaste åren slagit värmerekord och som var 1,36 grader varmare 2023 än innan vi människor började massproducera prylar och köra runt i bilar och värma upp bostäder.

Vi kan fortfarande jobba för att vända trenden.

VILL DU LÄSA MER?

Länkar och mer information om överkonsumtion 

Vill du veta mer eller undrar du var jag fått det jag skriver om i boken från? Här har jag samlat vetenskap och litteratur som har inspirerat mig att skriva den här boken.

Här hittar du också länkar till fakta jag refererar till och lite fördjupning i ämnena. Jag kan inte ta ansvar för hur länge andras länkar finns kvar, eller om uppdaterad forskning har ändrat siffrorna i efterhand.

Källor om lycka och konsumtion

Svenska hushåll konsumerade 27 % mer 2019 än 2009 (Konsumtionsrapporten 2024, Göteborgs universitet).

Forskning är oenig om shopping gör oss gladare eller olyckligare; få studier visar tydliga samband (Veenhoven m.fl. 2021, Happiness and Consumption).

Lyckan ökar inte över en viss inkomstnivå, men ekonomisk trygghet minskar stress (Ekonomi har betydelse för hälsa — Folkhälsomyndigheten).

Att äga färre prylar och konsumera mindre kan öka välbefinnandet (Åsa Callmer, Consumption and Society). Därför gillar du att shoppa - trots att du inte behöver något | Samhälle | Svenska Yle,  Normalising what’s outside the norm? The social life of consumption reduction in: Consumption and Society - Ahead of print, Frontiers | Caring and striving: toward a new consumer identity in the process of consumption reduction

Materialistiska värderingar är kopplade till lägre lycka (Tim Kasser, boken The High Price of Materialism).

Var tionde svensk använder antidepressiva – en fördubbling sedan 2000-talet (Folkhälsomyndigheten, SVT). Statistik om läkemedel 2023, Allt fler svenskar tar antidepressiv medicin | SVT Nyheter

Olyckliga konsumenter blir inte gladare av shopping (Veenhoven m.fl. 2021) Happiness and Consumption: A Research Synthesis Using an Online Finding Archive - Ruut Veenhoven, Felicia Chiperi, Xin Kang, Martijn Burger, 2021, något som även bekräftas i den här studien om sorg och konsumtion av Nitika Garg och Jennifer S. Lerner Sadness and consumption - ScienceDirect.

Shopping kan fungera som tillfällig känsloreglering men leder inte till långvarig lycka – vi fastnar i en konsumtionsspiral och evolutionär ”mismatch” enligt Yuqian Chang och Kristina M Durante, Why consumers have everything but happiness: An evolutionary mismatch perspective - PubMed

Att vilja bli av med en känsla av tristess och fly verkligheten är en anledning till att vi impulsshoppar kläder, särskilt om det är lätt och billigt att shoppa. Clicking the boredom away – Exploring impulse fashion buying behavior online - ScienceDirect

Impulsköp drivs ofta av stress, tristess, ensamhet eller negativa känslor (PDF) The Emotional Shopper: Assessing the Effectiveness of Retail Therapy.

Fler exempel på hur känslor påverkar vår shopping som citeras i Malin Sundström och hennes kollegors studie kommer här Rook and Hoch, 1985; Rook, 1987; Dawson et al., 1990; Bayley and Nancarrow, 1998; Baun and Gröppel-Klein, 2003; Aruna and Santhi, 2015.

Konsumtion skapar identitet: vi definierar oss själva genom vad vi äger (Graffman & Östberg, boken Vi är vad vi köper).

Upplevelser (resor, konserter, restaurangbesök) skapar mer och hållbarare lycka än prylar, enligt denna artikel av Bingcheng Yang med flera i Frontiers More Experience, Less Loneliness? Exploring the Effect of Experiential Purchases on the Alleviation of Loneliness).

Bra tankemönster har starkare samband med lycka än konsumtion, enligt både stoicismen och ny forskning (Dagens PS). Ny forskning: Enkla knepet som förlänger livet - Dagens PS

Meditation och mindfulness kan öka välmående och förändra hjärnans struktur. Forskning visar att vi blir gladare av att meditera, Konsten att vara medveten om sitt medvetande - Folkhälsan, lite mer nördig vetenskap hittar du här Mindfulness practice leads to increases in regional brain gray matter density - PMC

Vi värderar saker högre om vi investerat tid eller resurser i dem (”sunk cost”-effekten) What Is the Sunk Cost Fallacy? | Definition & Examples

Dopamin driver vår jakt på nya köp men gör oss också mindre nöjda efteråt (Lieberman & Long, boken The Molecule of More).

Våra beslut styrs ofta av intuition (System 1) snarare än rationellt tänkande (System 2) enligt nobelpristagaren Daniel Kahneman i boken Tänka snabbt och långsamt.

Marknadsförare använder känslor som trygghet, gemenskap och framtidstro för att påverka oss enligt den här artikeln i The Harvard Business Review (The New Science of Customer Emotions).

Källor om marknadsföring

Företag lade 2024 cirka 17,3 biljoner kronor på global marknadsföring för att öka konsumtionen. 2025 var siffran ännu högre, enligt Statista.

Som jämförelse har rika länder lovat bidra med runt 3 biljoner kronor per år till klimatdrabbade länder (UN News, COP29) COP29 climate talks end with $300 billion annual pledge, Guterres calls deal a ‘base to build on’ | UN News.

Forskare varnar för att mänsklighetens konsumtionsmönster driver ekologisk kris, men marknadsföring kan också användas för att främja hållbarare beteenden (Merz m.fl. 2023, World Scientists’ Warning).

Källor om kvinnor, medier och konsumtion

Kvinnor i huvudroller på film är få, och de få kvinnor som syns är nästan uteslutande yngre än männen. 2023 was a historic low for women leads/co-leads of top films | USC Annenberg School for Communication and Journalism

Skillnad i hur kvinnor och män framställs i medierna Women in media: Balance the imbalance! | IMS. Mer om kvinnor i medier kan du hitta här Gender and media - GSDRC.

Den globala anti-aging-marknaden värderades till cirka 60 miljarder US-dollar 2021 och förväntas öka till cirka 80 miljarder runt 2030, enligt Statista.

Smink och krämer är kemikalier och vissa kemikalier är inte bra. Miljögifter i smink och hudkrämer - Naturskyddsföreningen

Bland annat innehåller de mikroplaster som kommer ut överallt i naturen. Kosmetiska produkter – kort om regler - Kemikalieinspektionen Produkterna kan också vara hormonstörande eller förgifta vattendrag.

Källor om klimatet

Vi har en jord som de tio senaste åren slagit värmerekord och som var 1,47 grader varmare 2024 än innan vi människor började massproducera prylar och köra runt i bilar och värma upp bostäder Global Temperature | Vital Signs – Climate Change: Vital Signs of the Planet.

Paradoxalt är också att vi aldrig har haft så mycket förnybar energi som nu Renewables - Energy System - IEA.

Sedan år 2000 har andelen förnybar energi ökat med 80 procent av den totala energimängden. Från runt 18 procent till 33 procent. Share of renewable electricity generation by technology, 2000-2028 – Charts – Data & Statistics - IEA

Globalt har vi ändå aldrig släppt ut så mycket CO2 som nu, eftersom energianvändningen samtidigt ökar Executive Summary – CO2 Emissions in 2023 – Analysis - IEA.

Att bygga ut allt till förnybar energi kräver ironiskt nog enormt mycket fossila bränslen, enligt den här artikeln av Gerhard Kalt med flera Material requirements of global electricity sector pathways to 2050 and associated greenhouse gas emissions - ScienceDirect.

Fossila bränslen stod fortfarande för över 80 procent av energin år 2022. Greenhouse Gas Emissions from Energy Data Explorer – Data Tools - IEA

Under de senaste 200 åren har vår användning av fossila bränslen ökat 1 300 gånger. 0xc1aa5576 0x003dcfa1.pdf

Runt 50 procent av alla fossila bränslen som någonsin konsumerats, har bränts sedan 1990-talet. More than half of all CO2 emissions since 1751 emitted in the last 30 years - IEEP AISBL

Världen har aldrig haft fler företag som säger att de ska nå netto-noll och minska sina utsläpp av CO2 till nästan ingenting. Companies taking action - Science Based Targets Initiative.

Om vi kollar på bara Sverige, har vi svenskar minskat våra utsläpp av växthusgaser sedan 1990-talet. Mellan 1990 och 2023, minskade vi våra utsläpp innanför landets gränser med 38 procent enligt Naturvårdsverket Sveriges utsläpp av växthusgaser.

Vi svenskar släpper ut i snitt 8 ton CO2e per år (då är internationellt flyg inte medräknat). Vi måste minska till ett ton till 2050 enligt rapporten Klimatojämlikhet av Oxfam Sverige

De konsumtionsbaserade utsläppen i Sverige är mer än 60 procent av Sveriges utsläpp Konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige och i andra länder - Sveriges miljömål.

Nästan 60 procent av klimatförändringarna beror på materialen i prylarna vi köper, i vägarna vi kör på och i infrastrukturen vi använder enligt FN:s internationella resurspanel

FN:s klimatpanel framhåller att förändringar i konsumtions- och produktionssystem är avgörande för att nå klimatmålen AR6 Synthesis Report: Climate Change 2023 — IPCC.

Bilen (och resor), biffen, bostaden och banken är fyra fokusområden som kan leda oss till var vi kan minska våra utsläpp. Kolla igenom vad du kan göra där. Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per person och år

Ju fler kvadratmetrar bostad vi har per person, desto mer energi går åt att värme dem. Att sänka temperaturen på vintern är ett bra sätt att minska energianvändningen. Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, utsläpp av växthusgaser Mer tips finns här: Minska min klimatpåverkan

Växthusgasdata till graferna i boken kommer från från Ourworldindata CO₂ emissions - Our World in Data. Utsläppen i grafen i boken innefattar inte utsläpp från mark och inte heller andra växthusgaser än CO2. Utsläppen i grafen är därför lägre än den verkliga klimatpåverkan, men visar ökningen i förhållande till befolkningsökningen, vilket var idén.

Befolkningsdata som har använts i boken kommer från World Development Report 2021 - Figure 1.1 | Data Catalog

Norges exporterade utsläpp är 13 gånger större än deras inhemska utsläpp. New report shows that Australia, Canada, Norway and the USA must act on fossil fuel export emissions | UCL Energy Institute - UCL – University College London.

Källor om klimatet och resor

Forskning vid KTH och Chalmers pekar mot att höginkomstländer i stort behöver halvera flygresandet jämfört med nivån före pandemin, om flygsektorns utsläpp ska minska i den takt som behövs för att nå klimatmålen. Artikeln hittar du här. 

En flygresa till New York för en person enkel väg motsvarar ungefär så mycket CO2e som vi kan släppa ut på ett helt år, för att världen ska vara koldioxidneutral och uppvärmningen ska dämpas till under 1,5 grader. Calculate flight emissions – flight CO2 calculator | myclimate

Vi svenskar är också ett av de mest flygande folken i världen. Svenskarna flyger fem gånger mer än det globala snittet och vi flyger dubbelt så mycket som år 1990. Klimatpåverkan från svenska befolkningens flygresor 1990 – 2017

80 procent av jordens befolkning har aldrig flugit. Flygets klimatpåverkan | GoClimate

Enligt IEA är flygets genomsnittliga utsläpp 123 gram per personkilometer Well-to-wheel (wake/wing) GHG intensity of motorised passenger transport modes – Charts – Data & Statistics - IEA. Utsläpp på hög höjd påverkar också klimatet upp till dubbelt så mycket än här nere på jorden Klimat - Transportstyrelsen.

Att åka fossilbil med andra till semestern minskar utsläppen litegrann, jämfört med att flyga. Färja har också rätt stor klimatpåverkan, nästan som flyget. den här sidan Klimatet och transporterna

I genomsnitt minskar du utsläppen med runt 80-90 procent jämfört med att flyga om du tar tåget inom Europa. Utsläppen för tåg är i snitt globalt 19 gram per personkilometer. I Europa är genomsnittsutsläppen lägre än globalt. Uppdatering - Klimatpåverkan från tågresan 2024 - Miljö & Utveckling

I Norden är utsläppen runt 7 gram per personkilometer med tåg – 5 procent av utsläppen från flyg. Metodrapport - Klimatsmart SemesterWell-to-wheel (wake/wing) GHG intensity of motorised passenger transport modes – Charts – Data & Statistics - IEA

Hotell påverkar också miljön, men jämfört med resan i sig om den sker med flyg, är påverkan liten. Mest påverkan kommer från energin som används i hotellen. Tält eller lyxhotell? - Klimatsmart Semester

En natt på hotell kostar runt 10 kg CO2e, så du kan sova två månader på hotell inklusive frukost för att komma upp i utsläppen från flygresan. Frukosten står för 30 procent av klimatpåverkan om du bor på hotell. enligt den här klimatsnurran Documentation, your carbon footprint simulator - Nos Gestes Climat

När det gäller utförsåkning finns negativa konsekvenser som påverkan på klimatet naturen, vattenanvändning, energianvändning för liftar och annat. Is skiing an ecological horror?

Ofta tänker vi bara på utsläpp av växthusgaser från fossildrivna bilar. Då missar vi mycket. Med avgaserna kommer partiklar som påverkar lungor, våra hjärtan och kärl där vi kör bilarna. Klimatet och transporterna.

50 procent av våra bilresor är kostare än fem kilometer, samtidigt många av oss rör på oss för lite Res mer hållbart i vardagen | Konsumentverket

Transporter i Sverige står för 30–40 procent av våra utsläpp av växthusgaser. Transporternas klimatpåverkan - Bransch

Den enda miljövänliga bilen är den som aldrig tillverkas. Are electric vehicles definitely better for the climate than gas-powered cars? | MIT Climate Portal

Källor om planetens gränser

Många brukar förklara miljöpåverkan som en funktion av tre faktorer: befolkning, konsumtion och teknologi.  IPAT-ekvationen kom till på 1960-talet och förklaras bland annat här. A Brief History of "IPAT" (Impact= Population x Affluence x Technology) - MAHB

Vi människor har övertrasserat sex av nio gränser för vad planeten och livet på den pallar. Planetary boundaries - Stockholm Resilience Centre.

Vi lever som att vi har fyra jordklot i Sverige. Vi behöver alltså kapa våra inköp med 75 procent. Ekologiskt fotavtryck - Världsnaturfonden WWF, Country Overshoot Days 2024 - Earth Overshoot Day

90 procent av världens vattenstress beror på resursanvändning, enligt FN:s resurspanel och vi har minskat lagren av sötvatten i EU med 83 procent sedan 1970. Ny syn på vatten - Aktuellt - Havs- och vattenmyndigheten.

Källor om mat och miljöpåverkan

Vi svenskar äter mer kött än förr och dubbelt så mycket kött som resten av världen i snitt. Vi äter runt 80 kilo per år eller 230 gram kött per dag. Livsmedelskonsumtion av animalier. Preliminära uppgifter 2022 - Jordbruksverket.se

Sedan ”peak meat” när vi åt som mest kött per person i Sverige, år 2016, har vi minskat vårt köttsnitt med nästan tio procent. Köttkonsumtion av kött - Jordbruksverket.se

Om hela världen halverade mängden kött de äter, kan vi återskapa en yta av USA och Kina, enligt den här artikeln av forskaren Hannah Ritchie If the world adopted a plant-based diet, we would reduce global agricultural land use from 4 to 1 billion hectares - Our World in Data

Vegetarisk mat är också mer klimatsmart. Mer om vad som skulle hända om alla åt vegetariskt kan du läsa här What would happen if everyone in the world suddenly stopped eating meat? | World Economic Forum.

Vi bör köttbanta ner till en femtedel av det, 50 gram rött kött om dagen för att följa Livsmedelsverkets nya hälsorekommendationer Livsmedelverkets förslag: Max 350 gram rött kött i veckan | SVT Nyheter.

Att äta lokalt och i säsong är ett annat trix för att minska miljöpåverkan från mat. Välj bland säsongens godsaker - Naturskyddsföreningen

Visste du att en mandel, som bara kan odlas där det är som varmast, kräver 12 liter vatten för att odlas? Water-indexed benefits and impacts of California almonds - ScienceDirect

Källor om material och avfall

Vi använder mer än tre gånger mer material än 1970. Materialanvändningen kommer öka med 60 procent från 2020 till 2060 Global Resources Outlook 2024 | Resource Panel.

Svenskarna älskar inredning. Mer och mer för varje år, om man tittar på hur vi spenderar våra pengar. Mellan 2006 och 2016 ökade pengarna vi la på inredning med 44 procent. Heminredning - MISTRA Sustainable Consumption.

Resursanvändning står för mer än 90 procent av miljöförstöringen. Resource Footprints are Good Proxies of Environmental Damage | Environmental Science & Technology.

90 procent av vattenstress och förluster av natur är kopplade till resursanvändning.

Mellan 2013 och 2021 såldes 85 procent mer elektronikprylar inom EU. Behöver du en ny elpryl? Köp en gammal! - Naturskyddsföreningen.

Att göra ett kilo koppar som används i mycket elektronik, ger flera hundra kilo avfall från koppargruvorna. U.S. Geological Survey Open-File Report 2004-1395.

Elskrot är den snabbast växande typen av avfall i EU. Det är problematiskt eftersom det innehåller mycket metaller och gifter som förorenar vatten och gör människor sjuka. Mindre än 40 procent av EU:s elavfall återvinns. Elavfall i EU: Fakta och siffror | Ämnen | Europaparlamentet

Vår mobiltelefon som väger några hundra gram kan ha skapat mer än 80 kilo sopor innan den hamnar i min byrålåda om något år. Mobilköpet sätter spår i planeten - forskning.se.

Mer bostadsyta betyder mer renovering och underhåll. Byggavfall är nästan hälften av alla sopor i Sverige.  Avfall - Boverket

Endast 13 procent av all plast i Sverige återvinns och blir ny plast, enligt Naturvårdverket Plastflöden i Sverige – från produktion till återvinning.

Källor om kläder och textilier

Vi köper 13–15 kilo kläder per person och år, enligt Naturvårdsverket. Textilkonsumtion, kilo per person i Sverige

Vi skickar iväg 72 000 ton kläder som sopor varje år, eller runt 7,5 kilo per person enligt Naturvårdsverket Textilavfall.

Mellan år 2000 och 2022 ökade vi textilanvändningen med 40 procent i Sverige. Men 2023, hände något. Inflationen, höga räntor och kanske smartare konsumenter gjorde att textilkonsumtionen sjönk med 25 procent. Den ökade dock med 20 procent år 2023 igen.  Textilkonsumtion, kilo per person i Sverige

Vi använder klädesplagg i snitt sju gånger innan vi slänger dem enligt Europeiska miljöbyrån, EEA.

Bomull är en av de mest miljöpåverkande fibrerna. Natur blir till tyger som vi köper och sedan slänger i naturen igen. Klädskolan: Om klädernas miljöpåverkan - Naturskyddsföreningen

Många hemtextilier innehåller också flamskyddsmedel som kan vara hormonstörande. Flamskyddade varor - Kemikalieinspektionen.

Hormonstörande kan innebära att foster påverkas i magen, bidra till cancer och påverka förmågan att få barn. Hormonstörande ämnen - Kemikalieinspektionen

Naturvårdsverkets 5 plaggs-kampanj har fått flera svenskar att försöka gå från 25 nya plagg om året till 5. Svenskar bör endast köpa fem nya plagg om året - Naturskyddsföreningen

Källor om biologisk mångfald

90 procent av djur-och naturförlusterna på land beror på materialen i prylarna vi köper, i vägarna vi kör på och i infrastrukturen vi använder, enligt FN:s internationella resurspanel.

73 procent av alla vilda ryggradsdjur som grodor, däggdjur, fiskar och fåglar har försvunnit under de senaste 50 åren. Living Planet Report 2024 - Världsnaturfonden WWF.

Besprutningen av mandlar och många andra grödor i många delar av världen dödar mängder med bin, insekter och förgiftar vatten och påverkar mångfalden av djur och växter – en vetenskaplig omskrivning för dödar natur. 'Like sending bees to war': the deadly truth behind your almond milk obsession | Bees | The Guardian

Källor om hälsa och miljö

Planteringar med tobak slår ut möjligheten att odla mat, och tobak odlas ofta i fattiga länder. Besprutning, vattenanvändning i vattenfattiga områden och avskogning är några exempel på hur tobaken påverkar människor och miljön. Faktablad_tobaksensmiljopaverkan_j.pdf

Men vitt snus då? Är det bättre? Nej. Filmer - e-cigg och vitt snus - 1177.

Källor om befolkning

Det tog mänskligheten runt 300 000 år att nå en miljard personer Population Growth - Our World in Data. 250 år senare är vi på 8 miljarder. World population totals for 1980 - 2050,

Medelklassen är det snabbast växande befolkningssegmentet och väntas hamna på 5 miljarder människor 2030 global_20170228_global-middle-class.pdf

Källor om hållbart sparande

Förutom den uppenbara konsumtionen av prylar spelar vårt sparande och vår pension roll. Här är en superbra grön sparguide | Fair Finance International

Tyvärr är det svårt att göra rätt. Också vårt sparande har ofta en negativ miljöpåverkan. 100 000 kr i sparande kan ge mer utsläpp än en resa till USA. Tips för ett schysstare, mer etiskt, hållbart och klimatsmart sparande.

Naturskyddsföreningen har också en guide kring grönt sparande. Frågor och svar om grönt sparande och hållbara investeringar - Naturskyddsföreningen

Källor om orättvisa

Enligt Naturvårdsverket uppstår 67% av svenskars utsläpp utomlands från vår konsumtion Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser i Sverige och andra länder.

Användningen av material är orättvist fördelad mellan fattiga och rika. I Sverige använder vi runt 25 ton material per år med mat och annat inräknat. Enligt SCB Materialfotavtryck per capita Vissa andra länder ligger det på 2 ton.

Höginkomstländer är de som bidragit mest till ekologisk förstörelse och för att minska påverkan på miljön behöver rika länder minska sin konsumtion, enligt Jason Hickels forskning National responsibility for ecological breakdown: a fair-shares assessment of resource use, 1970–2017 - ScienceDirect

Gapen växer mellan rika och fattiga, enligt Oxfam. Inequality Inc.: How corporate power divides our world and the need for a new era of public action

De rikaste 10 procent i världen bidrar till nästan hälften av CO2-utsläppen och de 50 procent fattigaste med till bara 10 procent av dem. Ojämlikheten bakom klimatkrisen – Oxfam Sverige

Källor om grön tillväxt

Grön tillväxt framställs som den fantastiska vägen in i framtiden. The European Green Deal - European Commission, Green transition - European Commission

Kuznetskurvan är en hypotes att både sociala problem och miljöproblem minskar efter att ett samhälle har nått en viss nivå av rikedom. Men Simon Kuznets hypotes har kritiserats starkt och bevisen för att den stämmer är få. The end of the Kuznets Curve: Explaining Piketty’s argument | IMPACT: Monash Business School, Environmental Kuznets Curve - an overview | ScienceDirect Topics, The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1971 - NobelPrize.org

Bra läsning om du vill stärka idéer om att leva inom planetens gränser och samtidigt få människor att må bättre är boken Doughnut Economics eller Donutekonomi av Kate Rawworth.

En gammal bibel som rev upp starka känslor när den kom för 50 år sedan är Limits to growth. Forskarna hävdade att evig tillväxt inte är möjlig på en begränsad yta.

Europeiska miljöbyrån, EEB, har gått igenom forskning på området och hävdar att det inte finns stöd för att grön tillväxt funkar. Decoupling debunked – Evidence and arguments against green growth as a sole strategy for sustainability - EEB - The European Environmental Bureau.

Tillräcklighet är ett område som måste undersökas mer eftersom grön tillväxt inte är tillräcklig, enligt den här studien Frontiers | Sustainable consumption through policy intervention—A review of research themes.

The day the world stops shopping – How Ending Consumerism Saves the Environment and Ourselves, är en bok av J.B. MacKinnon från 2022 som handlar om vad som händer när vi slutar konsumera som i dag.

Källor om minimalism

Greg McKeown från 2021 tar upp vikten av att välja och välja bort i denna bok Essentialism: The Disciplined Pursuit of Less.

Elisabeth Byström som intervjuas i den här boken har skrivit boken Prylbanta: Färre saker, större frihet tillsammans med sin man Johan Ernfors. Den inspirerar till mindre.

Många önskar att de hade färre klädesplagg Vi underskattar hur många plagg vi har i garderoben | RISE

Källor om värderingar

Forskning visar att vi mår bättre om vi förstår våra värderingar och lever enligt dem. Kognitiv dissonans – att inte leva enligt sina värderingar – leder till att vi mår sämre Cognitive dissonance: Definition, effects, and examples.

För att jobba mer med sina värderingar, som man gör inom terapiformerna ACT, kan man bland annat följa det här dokumentet från Region Halland varderingar-mal.pdf.

Källor om stoicism, IDG:erna & psykologi

Stoicism

Om du blivit intresserad att läsa mer om stoicismen finns massor med bloggar, självhjälpsforum och nyare böcker att läsa. Jag tycker många av dem kan kännas lite enkla och managementkonsultiga. Här är några av mina favoriter nedan.

The Practicing stoic av Ward Farnsworth är en av mina biblar. Boken är en fantastiskt bra sortering i ämnesområden av det bästa från stoicismen.

Självbetraktelser eller Meditations av Marcus Aurelius innehåller några av den gamla ledarens klokaste (och ibland lite tokiga) visdomar.

Senecas Letters from a stoic är en relativt lättläst och trevlig bok full av tankar på hur filosofi kan användas i det dagliga livet.

En kort torr liten dräpande bok på svenska är Epiktetos Handbok i livets konst. Möjligen lite styltiga och gammaldags formuleringar, men ser du genom det finns det många kärnfulla budskap.

Inner Development Goals

IDG:erna eller de inre hållbarhetsmålen är en sorts folkrörelse för inre utveckling. About – Inner Development Goals.

Det finns en massa bra verktyg kopplade till de inre hållbarhetsmålen. Kolla in dem här IDG.tools - Inner Development Toolkit - Change starts within.

Psykologi och självledarskap

Boken Atomic Habits av James Clear beskriver hur vi kan ändra och bygga vanor. Den förklarar hur vi kan ändra våra beteenden genom att förstå hur det går till när vi fastnar i vanor.

Simon Sineks Start with WHY handlar om att hitta sitt varför. Han har fler böcker om värderingar och att göra det man brinner för.

Mer om terapiformen ACT hittar du i boken Get out of your mind & into your life, eller Sluta grubbla börja leva av Steven C Hayes, Spencer Smith. En grön bibel för att förstå hur vi kan välja vilka tankar vi ska engagera oss i och hur vi ska släppa de andra.

Motiverande samtal är en metod för att få människor att förändra sina beteenden. Här finns mer information om hur du kan kommunicera empatiskt och lyssnande i stället för, som vi kanske ofta först känner för: aggressivt och dömande. MI (Motiverande samtal) - Socialstyrelsen.

Den finska egenvårdssajten Psykporten har en rikedom av webb-terapi och värderingsövningar helt gratis på svenska Egenvård | Psykporten.fi

Bland annat har de en egenvårdsguide för klimatångest Välkommen till egenvårdsprogrammet för klimatångest! | Psykporten.fi