Mer än tre gånger mer material än på 1970-talet.

Johanna Flood

Vi använder mer än tre gånger mer material nu än när jag föddes för snart 45 år sedan. Det är jättebra för ekonomin enligt våra ekonomiska tillväxtmodeller, men inte  för naturen.

Material är för billiga och de flesta används en gång innan de slängs. Dessutom beskattar många system i vår del av världen arbete mer än material. Det är en av anledningarna till att det ofta är dyrare att reparera än att köpa nytt.

- När Gustav den 3:e dog hade han lagade strumpor. Det var billigt med arbetskraft och dyrt med material då. Nu är det tvärt om. Nu är allting väldigt, väldigt billigt och allt är logistiskt effektivt. Vi har outsourcat produktion till länder där arbetskraften är billig medan reparationer i Sverige är väldigt dyra. Därför sorterar man ofta osålda kläder i Östeuropa eller Indien och skickar tillbaka dem hit. Det är lönsamt, säger Carl Dalhammar, professor på Lunds universitet som bland annat jobbat med konsumtion.

Mellan år 2000 och 2022 ökade vi textilanvändningen med 40% i Sverige, enligt Naturvårdsverket.

- När det gäller kläder ser vi en helt vansinnig utveckling av konsumentbeteenden. Många plagg i vår garderob är aldrig använda, andra är använda en gång och dessutom slängs mycket som inte ens har sålts, säger Carl Dalhammar.

Vi använder klädesplagg i snitt sju gånger innan vi slänger dem. Vi skickar iväg 72 000 ton kläder som sopor varje år, eller runt 7,5 kilo per person enligt Naturvårdsverket

P449#yIS1

- Vi slänger kläder som inte används och människor i andra länder har inte sjukvård, säger Carl Dalhammar.

Men Naturvårdsverkets senaste siffror från 2023, visar att det har hänt något. Inflationen, höga räntor och kanske smartare konsumenter gjorde att textilkonsumtionen sjönk med 25% eller nästan fyra kilo, från 15,2 kilo 2022 till 11, 4 kilo 2023. Kanske håller trenden i sig. Kanske vänder den som efter pandemin.

Mellan 2013 och 2021 ökade försäljningen av elprylar med mer än 85% inom EU.

Svenskarna älskar också inredning. Mer och mer för varje år, om man tittar på hur vi spenderar våra pengar. Mellan 2006 och 2016 ökade pengarna vi la på inredning med 44%, enligt forskningsorganisationen Mistra. Hemmet gick från en privat plats till ett offentligt och identitetsskapande rum och instagramkontona med vackra hem, heminrednings-tidningarna, inredningsprogrammen och heminredningsbloggarna exploderade.

Elektronik är också något vi köper betydligt mer av nu. Mellan 2013 och 2021 ökade försäljningen av elprylar med mer än 85% inom EU.

Resursutvinningen beräknas öka med ytterligare 60% mellan 2020 och 2060. Det innebär att vi kommer ha ökat taken på resursanvändning med 4,5 gånger på 90 år mellan 1970 och 2060.

Jag funderar inte så mycket på det, utan på om det skulle vara mysigt med ett spa i källaren i gamla pannrummet och om mässingskranar fortfarande är inne

fakta

Konsumtionsstatistik

3X

mer materialanvändning
nu mot 1970

85% 

Mer elektronik sålt
år 2021 mot 2013.

1,76

triljoner amerikanska dollar las på marknadsföring år 2024

80%

Av världens energi är fossil.

Varande.

Det mest provocerande hon kunde göra var att inte göra något. Att vara.

Vara nöjd och inte målinriktat späka sig. Njuta av livet fast det syntes. Ha kul. Att hon inte ville ändra sig stack i ögonen på folk. Även på dem som behöll sin plats i smalordningen tack vare att hon hade mer fett. Men det sket hon fett i.

Illustration: Johanna Flood

Fasadvård.

Hon klarade inte folk som håller för hårt i sin fasad. Människor som hellre mäter kuk än möts på riktigt. När det blir en tävling i att leva och ha koll på läget.

Initialt fick hon alltid en enorm lust att bräcka den andra. Visa sin prakt och åstadkommanden. Hävda sig när den andra prickade av livs-cv:t i konversationerna. Spräcka fasaden och hitta brister innan hon kom på att hon kunde ändra sig själv och vara både hel och trasig som människor var mest, skinande och skitig. Ful och vacker.

För att två fasader inte kan ha en relation.

Illustration: Johanna Flood


 

Om bara. 

Så länge man har något att störa sig på, något som inte är prefekt har man kvar hoppet om att det finns ett bättre liv, tänkte hon.

Om bara det ena eller det andra skulle försvinna, uppstå, minska eller bli större. Då skulle allt bli glass och ballong.

Vi skapar mening i att sträva mot nästa steg och på toppen av allt. När hela skiten är i ordning tappar vi den.

Det stod henne plötsligt alldeles självklart, och därför gav hon blanka fan i att byta ut köket, för vad skulle hon då kunna skylla på om livet inte log?

Då skulle ju illusionen vara borta om det härliga familjelivet och det kunde hon omöjligen beröva sig.

Illustration: Johanna Flood

Lycka vs. lyckad.

Det är olyckligt att lycka och lyckad är så nära språkligt i svenskan. Vi slinter lätt i hjärnan. Tror att lyckad är detsamma som lycka.

Självbedrägeri. 

Hon hade trott att hon tog bort känslan av stress och otillräcklighet varje gång hon tog i lite hårdare, tänjde sig lite mer. Engagerade sig djupare.

Men ju mer hon gjorde desto mer fick hon syn på och ju mer behövde hon ta i, tänja och engagera.

Problemen tog inte slut. Hon gjorde det.

Så efter ett liv med en strategi att fixa hål i det yttre vilket ledde till ett tomt inre hade hon testat att göra tvärt om.

Illustration: Johanna Flood

Förstå sitt varför. 

Det var för fan det dummaste hon hade hört. Det var väl ändå inte hon som bestämde över sitt liv. Det gjorde ju de där andra, jobbet, ungarna, maken, svärmor, Skatteverket, kommunen, skolan. Hon orkade då fan inte kränga in några egna önskningar i livet också.

Illustration: Johanna Flood.


 

Tantfriheten!

Aldrig hade hon förstått att den existerade. Aldrig hade någon berättat för henne hur befriade det var att vara där. Hon hade sett de röda hennahåren, de konstiga koftorna med kaniner och blommor i 3D och de lila glasögonen men aldrig aldrig hade hon förstått att de var markörer för ett sådant liv!

Hon hade fasat klimakteriet och att få rynkor och åderbrock och bli ful och osexig men det var ju bara fasa och när allt det där var ett faktum och klimakteriet förbi hade hon återuppstått som självaste Jesus. Pillat ur spikarna och börjat leva sitt liv.

Hon var gråare än någonsin på utsidan men inom sig var det färgfemma och glitter och fyrverkerier. Hon fanns för sig, hon gjorde sitt liv och ingen ingen förväntade sig något från henne, och om de gjorde det hade hon ändå slutat lyssna med de öronen. Hennes pleasing period hade varit lång men var över.

Barnen var vuxna, föräldrarna döda och barnbarnen låg uppdelade i spermier och ägg i två människor som ännu inte träffats.

Illustration: Johanna Flood

Fossila bränslen världens drivkraft.

Johanna Flood

Alla prylar vi köper, alla material i vårt hem, är till väldigt stor del skapade av fossila bränslen som energikälla. Fossila bränslen är kol, diesel, bensin, olja och gas som ger växthusgaser och andra föroreningar. Fossila bränslen stod fortfarande för över 80% av energin år 2022.

Utan fossila bränslen skulle mänskligheten inte ha kunnat växa som den gjort. Utan fossila bränslen skulle vi inte ha mat och material som i dag. Vi som gillar utveckling har fossila bränslen att tacka för mycket. Andra på andra platser får mest se baksidan av dem.

Runt 50% av alla fossila bränslen som någonsin konsumerats, har bränts sedan 1990-talet. 

Under de senaste 200 åren har vår användning av fossila bränslen ökat 1300 gånger. Vi kanske tror att utsläppen har varit konstanta, och att vi alltid har släppt ut ungefär lika mycket avgaser. Jag tänkte att det kanske var värre på 1950-talet när hela Storbritannien var svart av kolrök. Men nej.

Runt 50% av alla fossila bränslen som någonsin konsumerats, har bränts sedan 1990-talet. Det betyder att hälften av de historiska utsläppen av koldioxid har skett efter att MC Hammer släppte Can’t touch this.

När vi eldar fossila bränslen bildas lite förenklat energi, avgaser och CO2. Energin använder vi för att värma saker, få saker att röra sig eller producera material. Avgaserna släpps ut där bränslena bränns och gör luften full av partiklar som skadar våra lungor, våra hjärtan och våra blodkärl. Koldioxiden tar sig uppåt och lägger sig som ett täcke över jorden och gör den varmare, som i ett växthus.

 Sedan år 2000 har andelen förnybar energi ökat med 80% av den totala energimängden. 

Materialproduktion är en stor anledning till att växthusgaserna ökar. Nästan 60% av klimatförändringarna beror på materialen i prylarna vi köper, i vägarna vi kör på och i infrastrukturen vi använder, enligt FN:s resurspanel.

Vi har aldrig haft så mycket förnybar energi som nu. Sedan år 2000 har andelen förnybar energi ökat med 80% av den totala energimängden, enligt IEA. Paradoxalt nog har vi heller aldrig släppt ut så mycket CO2 som nu, eftersom energianvändningen samtidigt ökar.

Ironiskt nog har världen heller aldrig haft fler företag som säger att de ska nå netto-noll och minska sina utsläpp av CO2 till nästan ingenting.

Vi har en jord som de tio senaste åren slagit värmerekord och som var 1,36 grader varmare 2023 än innan vi människor började massproducera prylar och köra runt i bilar och värma upp bostäder.

Vi kan fortfarande jobba för att vända trenden.

Fast det kändes lite bättre med den nya kappan.

Illustration: Johanna Flood

Att önska folk ett gott nytt år, vilket jävla wishful thinking. Så passivt att önska, önska runt i ring. Att starta året med skyhöga förväntningar som högre lön och smalare midja. Som gjort för magplask.

Att önska gott är att lägga äggen i en korg vi inte förvaltar. Att köpa och sälja övernaturliga idéer. Vi rår ju inte på vad som händer oss, om folk dör, vintern blir slaskig eller maken blir tråkigare.

Säg åt folk att folk tar ansvar för sina jävla liv i stället. Säg åt dem att påverka vad de kan nu och alla år.

Människor skulle må så jävla mycket bättre om de önskade mindre och gjorde mer i enlighet med sina ideal, tänkte hon. Att önska saker som inte händer är som att äta olycka med sked.

Om året blir skit, lär er att bättre på att hantera motgång. Bli bättre människor. Var snällare eller tuffare.

Att önska välgång och noll motstånd och lycka och rikedom är som att önska folk en behaglig säng när de flesta kanske behöver mer motvind, tänkte hon trotsigt denna årets sista dag.

Illustration: Johanna Flood

Åh, helg och snart nytt varv i det menlösa kretslopp hennes liv hade blivit.

1. Veckodagarna. Jobba sig helt slut måndag till fredag för att tjäna tillräckligt mycket pengar för att kunna konsumera det som krävdes för att markera vilken nivå hon var på socialt och yrkesmässigt.

2. Lördag. Åka och shoppa saker som hon och maken och barnen behövde för att klättra lite materiellt och bevisa att de var redo för nästa steg på samhällsstegen. Nya barfota-springskor till barnen, kavaj för eventuell framtida befordran, löparryggsäck för att kunna ge sig ut på små ultrajoggar på lördagar att lägga ut på Insta fast hon aldrig skulle komma sig för, snygga minivuxenkläder till ungarna som de ändå inte skulle vilja ha, någon bok för att det var så härligt trendigt med papper och fast hon aldrig skulle hinna läsa den.

3. Söndag. Rensa ur saker från hemmet. Barnens gamla kläder som inte använts tillräckligt, makens håliga kalsonger, hennes egna jeans som blivit för låga i midjan, magasin som skulle ha gett inspiration till något som inredningsmässigt redan var ute, porslin hon köpt på loppis för att känna sig skön och alternativ och leksaker som barnen aldrig lekt med men däremot lyckats ha sönder. För att döva skammen över att inte ha använt alla saker skänkte hon de dyraste märkeskläderna till sina medelklasskompisar med yngre barn som sedan skulle lägga söndagar på att rensa ur dem om ett par år. Åka med lasset till tippen, som är stängd.

Och så måndag och proceduren upprepade sig.

Illustration: Johanna Flood